Jennifer - That's me!

Börjar väl med att slänga upp lite bilder från Kreta da :)
Orkade inte lägga upp alla bilderna för sig, utan fick bli ett litet konstverk i Paint ;)


Hade väldigt mysigt, trevligt och roligt på Kreta!
Promlemet var ju bara det att jag fick reda på att min mormor gick bort på söndagen,
så jag kände väl att pga det kunde jag inte njuta fullt ut..
Mår verkligen jättedåligt..
Kan inte sova, och gråter hela tiden typ..
Jag är iallafall glad att jag är hemma hos mamma & pappa,
och slipper sitta ensam i lägenheten! Aa, fast de hade aldrig funkat, då hade jag klättrat på väggarna!
Det gör jag ju iofs typ nu med, men man har iallafall tryggheten med familjen..

Begravningen är nästa fredag.. Åå alla i vår släkt vill att jag ska sjunga...
Tror inte jag kommer att klara det, men jag vet att de var det mormor hade velat, så jag tänker iallafall försöka!
Ingenting blir ju bättre av att jag har hur mke som hellst jag borde göra, skolarbeten och sånt.
Men jag pallar verkligen inte! Jag vill ju för fan inte ens gå upp ur sängen!!!
Jag vill inte mer.
Mormor var min bästa vän, och som min "andra mamma" om man nu får säga så..
Jag älskade henne, och hon mig, jag kan säga ärligt , att jag har aldrig känt mig så älskad av någon annan än henne!!!
(klart mina föräldrar älskar mig, men inte på samma sätt som mormor)
Fast jag måste nog säga att allt känns så overkligt! Det känns som om hon snart ska ringa o fråga hur det ä rmed oss, och om hon o lena ska komma på fredag.. som hon alltid gjorde..
Det värsta är att det kommer hon ju inte att göra..
Saknar självklarheten att hon är den första jag hälsar på när jag kommer hem !
Saknar henne. Så otroligt fucking mycket! jag lovar att jag hade gjort vad som hellst för att få henne tillbaka!

Nu kommer gråten, som omväxling!! Noot!
Pallar inte , mina ögon ser ut som jag vet inte vad, och har gjoort länge nu.
Jag vet inte vad jag ska ta mig för, och inte kan jag somna heller.
Är rädd för att sova, eller nej inte för att sova, men för drömmarna, som jag vet kommer.
Jag är så less på att vakna av att man ropar "Mormor" och sedan hyperventilera och gråta konstant, som ett litet barn.
Och mitt huvud värker som bara den!

Det är Valborg på torsdag med, men jag har inte lust med nåt.
Jag vill bara vara med mamma.
Hon är den enda som förstår mig.
Pappa är ju totalt okänslig i sånna här situationer, tyvärr..
Jag vet det inte är hans mening, men allt blir så fel!

Jaja, detta inlägget blir nog rätt långt, men det är inte säkert jag skriver på ett tag.
Det är ju inte det jag prioriterar mest, precis!
Jaja, Byebye..

Till mormor:
" Jag har hört om en stad ovan molnen, ovan jordiska, dimhöljda länder. Jag har hört om dess solljusa stränder, och en gång, tänk en gång är jag där. Halleluja! Jag högt måste sjunga. Halleluja! Jag går till den staden.Om än stegen blir trötta och tunga, bär det uppåt och hemåt ändå.
Jag har hört om ett land utan tårar, utan sorg, utan nöd, utan strid. Och där ingen av sjukdom mer lider,och en gång, tänk en gång är jag där. Halleluja! Där fröjdas vi alla. Halleluja! Vart tvivel försvunnit. Aldrig mer skall jag stappla och falla, jag är framme, ja hemma hos Gud.

Jag har hört om den snövita dräkten, och om glansen av gyllene kronor. Jag har hört om den himmelska släkten, och en gång, tänk en gång är jag där. Halleluja! Jag fröjdas i anden, och jag kan höra den himmelska sången. Och det sliter i jordiska banden, ty jag vet jag skall snart vara där"